Nigger!


När jag var barn spelade vi ett bollspel på skolgården som kallades Nigger. Jag har ingen aning om varför det kallades så, och varken jag eller någon av mina kompisar gjorde någon koppling mellan spelet och människor av afrikanskt ursprung.
Jag hoppas ändå att det kallas något annat idag.

När jag var barn läste jag med förtjusning seriealbum, helst Tintin. Som vuxen har jag glatts åt att Carlsen Comics givit ut hela Tintin-serien igen, och nu som vuxen läser jag albumen med förtjusning. Särsklit kul är det att översättaren, Björn Wahlström, kommenterar varje album i ett utförligt förord.
I vissa av albumen är det dessutom mer än roligt med ett förord: förordet förklarar och tydliggör.

Idag, i P1 Morgon uttalar Kitimbwa Sabuni, samordnare för Afrosvenskarnas riksförbund, kritik mot att man givit ut Tíntin i Kongo på nytt. Han menar att det är en grovt rasistisk skrift.

I det har han i sak rätt. Visst är det en rasistisk skrift.
Den är skriven under mellankrigstiden, när många av europas länder fortfarande hade betydande kolonier, Tintin i Kongo speglar den tidens syn på Afrika och afrikaner.
Ska man då ta bort den från bokhyllorna?
Nej.
Absolut inte, särskilt inte när förordet, skrivet av Björn Wahlberg, faktiskt kommenterar det rasistiska innehållet, påpekar och förklarar, sätter i ett sammanhang, och påpekar skillnaden mellan den tidens syn på Afrika och afrikaner, och vår mer nyanserade syn.

Ur förordet:

Tintin i Kongo ger verkligen ingen realistisk eller rättvis bild av Afrika, vare sig det gäller av invånarna eller djur och natur. I stället känneteknas albumet av den patriarkaliska syn på Afrika som rådde i 1920- och 30-talets Europa. Hergé berättade själv långt senare:”Jag visste ingenting mer om landet än vad folk i allmänhet sa på den tiden:”Negrerna är som stora barn… Tur för dem att vi finns där”, osv. Så jag tecknade afrikanerna efter det mönstret”
(…)
Albumet bör helst läsas som ett historiskt tidsdokument från ett svunnet Europa. Den tid då man vid en utfärd i den afrikanska djungeln ansåg sig hehöva en ”boy” lika väl som en bil. Berättelsen radar upp klichéer som vore de hämtade ur en hollywoods djungelfilm: elefanter, krokodiler, lejonjakter, diamantgruvor, missionärer, grymma infödingsstammar, elaka medicinmän. Det enda som saknas är en vacker dam i nöd, men hon lyser med sin frånvaro i samtliga berättelser om Tintin. (Enda gången hon förekommer, i Faroaos cigarrer, är det just i en filminspelning!) Emellertid är det omöjligt att känna sig nostalgisk under läsningen: kolonialism tillhör det förgågna och därför känns Tintin i Kongo som ett alltför daterat äventyr.”

Genom att se bakåt kan vi blicka framåt, lära oss av tidigare generationers okunskap och misstag.

(SvD: Rasistisk Tintin får byta hylla)

Annonser

Om mcsarcne

Essa. Enastående. Ensamstående. Essantiell, emotionell. Elitistisk, Egoistisk Elemmírëansk Eller bara en massa trams..! Visa alla inlägg av mcsarcne

3 responses to “Nigger!

  • Anonymoose

    Får jag fråga hur en rasistisk och möjligen kolonialistisk syn på afrika och afrikaner är patriarkal? Mig veterligen hade kvinnor under samma tid inga bättre idéer om svarta.

    Eller har jag missat något vad gäller ordets innebörd?

  • Ms Garbo

    En patriarkalisk samhällssyn vittnar dels om att det är ett patriarkat, och inte ett matriarkat, men man menar också ett samhälle/familj/hushåll där man har en rigid struktur: husbondens röst lyder alla (och det är ju självklart en mans…) och han besämmer över allt och alla, barn som vuxna, och i fallande skala, med i bästa fall en faderlig omsorg. Problemet med perspektivet är att det förringar alla som inte är högsta hönset. Alltså, i vårt exempel: De vita männen kommer till Afrika för att ta hand om de vilda, obildade, barnsliga små negermänniskorna…

    SAOB:(http://g3.spraakdata.gu.se/saob/>

    a) ifråga om förhållanden inom en familj l. ett hushåll l. ett samhälle (jfr b): som utmärkes av att husfadern l. husbonden l. styresmannen (hövdingen, regenten) o. d. på ett (gammaldags) faderligt sätt tar vård om (o. enväldigt bestämmer över) familjemed­lemmar resp. underlydande; som utmärker för­hållandena i ett dylikt hushåll l. samhälle l. (om tid o. d.) som visar l. utmärkes av dylika förhållanden; äv.: som utmärkes av (oinskränkt) fadersvälde l. (om person) som utövar l. är van att utöva (oinskränkt) fadersvälde; stundom liktydigt med: hus- l. landsfaderlig

  • Lore

    Righto. Tack för förklaringen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: