Förening. Förgrening. Förorening

Jag är bra på somligt.
Jag är till exempel en ganska social och solig själ. Ofta glad. Ofta får jag höra att jag är pigg och engagerad.
Jag är bra på att laga mat. (I det ingår INTE begreppet ”städning” och ”ordning”)

En av mina absolut stora talanger är dessvärre en inte helt BRA förmåga: Jag har svart bälte i att oroa mig.
Ganska lätt kan jag förstöra något gott genom att oroa mig för allt som kan bli jobbigt, som kan bli svårt, som eventuellt kan gå åt helvete, och så känner jag precis hur stor min förtvivlan kommer vara då, hur fattig jag kommer att vara, hur obetalda räkningarna blir och …

…så kan jag hålla på.

Det är ett effektivt sätt att kontaminera en välsignelse.
Ganska snabbt lägger jag en film av klibbig oro över den största glädjen av alla.

…och mina vänner mobiliserar: Jo, vi finns här för dig, det kommer gå bra.
…och min mor skäller på mig: Jo, VI finns här, självklart gör vi det, och vi ser FRAM mot att få finnas för dig, och det KOMMER att gå bra.

…och jag tänker: Men i mörkret, om natten, då min förtvivlan är som störst, då är jag till syvende og sidst alltid ensam…

För oron lyssnar jag på.

Men från ett oväntat håll kommer en annan röst, från någon jag egentligen inte alls känner.
Ett nytt perspektiv.

”Det är lättare när man är själv”.

Va..?!

Jo, då behöver man inte anpassa sig till någon annan. Man kan göra det som fungerar utan att behöva ta hänsyn till någon annan. Det blir lättare så.

…och jag tänker på det som kommer. Jag lägger händerna på min, nu tydligt runda, mage och tänker: Lilla skorv, kanske är det så? Kanske kommer vi få en fullständigt underbar sommar ihop, du och jag, på landet? Kanske är det en välsignelse att jag blir själv med dig där, så vi kan lära oss leva med varandra i lugn och ro, utan att behöva bry oss om någon annan?
Kanske får han helt enkelt skylla sig själv, som inte vill vara med oss, som missar något så underbart. Kanske behöver vi honom inte alls?

…och för första gången under den här tiden kan jag verkligen känna förväntan och lycka.

…och så känner jag hur du rör dig inuti mig, det är en mycket surrealistisk känsla, som jag firar med ännu en tugga leverpastejsmörgås.

Lilla, lilla Skorv.
Välkommen till världen (Fast vänta gärna tills du växt dig redo!)
Jag kommer ta hand om dig, och älska dig.
Runt dig spinner jag en kokong av omsorg och kärlek.
Till dig får bara de komma, som förtjänar det.

Annonser

Om mcsarcne

Essa. Enastående. Ensamstående. Essantiell, emotionell. Elitistisk, Egoistisk Elemmírëansk Eller bara en massa trams..! Visa alla inlägg av mcsarcne

14 responses to “Förening. Förgrening. Förorening

  • Kristina af Knusselbo

    Och där fick jag svar på frågan jag undrade lite över, men inte riktigt vågade ställa.
    Och visst ligger det en hel del i ”ensam är stark”. Det låter lite likt ”det är lättare när man är själv”.
    Och jag är helt övertygad om att du kommer att klara det alldeles galant!

  • Jeez

    *ler* du är makalös! Och vi är här för dig och lilla skorven 🙂

  • Lux

    ”Ensam är strak” stämmer om man i ordet ensam lägger betydelsen själv, på egen hand. Däremot inte om man menar ensam som i utan vänner, övergiven.
    Som tur är i ditt fall är du kanske på egen hand, men inte övergiven! Det finns glada vänner som gärna kramas eller delar en bit renhjärta.

    Förresten är du ond och lömsk. Du har gjort mig beroende av saffrans-fikon-apelsinmarmelad. Var ska jag få den från nu när min burk är tom. Va?

  • mymlan

    Oj. Vad bra. Att jag kunde göra någon liten nytta…

    Och visst har du rätt i, att det är HAN som går miste om något.

  • nynaeve

    Åh, det är klart att det kommer att bli alldeles jättebra! Vi ska omge både dig och lilla skorven med så mycket kärlek vi bara förmår. *nickar*

    En liten skorv är ju det finaste man kan få.

  • Ms Garbo

    Jeez: Makalös? Eh?
    Men däremot kanske makelös..! 😉

    Lux: Well, det är ju lätt ordnat… 🙂
    Dessutom är det ju en sällsynt bra anledning att träffas!

  • Petra

    Ah, då tolkade jag tidigare inlägg rätt alltså! Men GRATTIS!!! Vet ju hur du längtat. Och det är KLART att det kommer att gå bra! Du får prata med dig själv som du brukar prata med oss andra svartbältare i oro! 😉

  • The Roaming Gnome

    …………………………..wow. Och..hepp. Men du – det här kommer du att fixa. Så strålande, så vansinnigt bra, så fantastiskt så. Grattis i miljoner och en stor varm kram =)

  • Z

    Grattis, Garbo, till Skorven 🙂 🙂

  • SqZ

    Nä men grattis! Tråkigt att karln inte vill vara med om miraklet men blir inte mindre storslaget för det. Jag är verkligen jätteglad för din skull 🙂

  • Anonymous

    Men du… va mys, va spännande, så underbart, härligt! 🙂

    (Ofvandahls väntar)

    /Bobolla

  • Z

    Kanske för privat fråga, men vi som endast kunna följa dig genom bloggen, undrar: Är det Svärdsmannen?

  • Ms Garbo

    Z.
    Ajaaaa. Det är Svärdsmannen.

  • Eros och Agape « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

    […] och Agape Mymlan har valt kärlek som bloggtema den här veckan. Det är nästan som ett ganska dåligt skämt. Som om jag bloggade om något annat? När jag bläddrar bland alla gamla inlägg […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: