Lätt som en plätt!

Jag minns inte den här episoden själv, men jag har fått den återberättad åtskilliga gånger.

Jag var tio eller kanske elva år, och jag ringde till mamma på hennes jobb när jag kom hem efter skolan.
Utan att få tag på henne.
Jag fastnade hos tanten (Visst hette hon väl Ingrid?) i växeln på PUB (På den där gamla goda tiden när PUB var ett varuhus och inte en butiksgalleria) men någon mamma fanns inte på sitt kontor. Illa illa, förtvivlan, ack och ve. Men Växel-Ingrid var inte så knusslig, hon frågade helt enkelt vad problemet var, och kanske kunde hon hjälpa mig på något sätt?
Och det kunde hon, för jag skulle steka plättar, men ville inte göra en hel sats, men hur gör man då, när man minskar receptet får man ju halva ägg och hur blir det då..?

Alla är inte lika lyckligt lottade som jag, som kommer från en familj där man lagar mat på riktigt, där jag varit med i köket sedan jag kunde stå och gå.
Att få med sig den kunskapen hemifrån är ingen självklarhet.

I Svenstavik i Bergs kommun har man ”teoretisk” hemkunskap. Man lagar alltså ingen mat, utan pratar bara om hur man gör när man lagar mat. Det är ett resultat av ett sparbeting där man går över alla verksamheter med osthyvel eftersom man inte får igenom skolnedläggningar. Det är en glesbygdskommun med vikande elevantal.
Självklart är det en fullständigt absurd tanke att lära sig laga mat eller ha syslöjd på teoretisk bas.

För vem som helst kan läsa ett recept, men hur gör du för att vispa ihop en plättsmet utan att få klumpar i smeten? Det måste man få pröva!

Hemkunskapsläraren konstaterar bekymrat att man inte kan uppnå de mål som fastställts i läroplanen och kommunen har också blivit anmälda inför Skolinspektionen.

Nere på Coop Forum handlar jag mat till mig och Lilla Essingen. Grönsaker, kött, mjölk, ägg och yoghurt, bröd och frukt.
Jag blir stående vid mejerihyllan.
Plättsmet på tetrapack.
Det finns färdigstekta plättar också, och torrmix för den som vill ha det.
Men om man väl ids stå och steka plättarna, varför vispar man då inte ihop plättsmeten själv – det är ju stekandet som tar tid, inte vispandet..?
…eller är det så illa att det finns vuxna människor som inte kan vispa ihop en plättsmet?

Antagligen är det så, och fler lär de bli, både de stackars människor som är hänvisade åt trista halvfabrikat och halvfabrikaten som bara hjälpligt imiterar den mat de ska föreställa.

Advertisements

Om mcsarcne

Essa. Enastående. Ensamstående. Essantiell, emotionell. Elitistisk, Egoistisk Elemmírëansk Eller bara en massa trams..! Visa alla inlägg av mcsarcne

5 responses to “Lätt som en plätt!

  • Bobolla

    Min hemkommun… Onekligen en ganska trist utveckling 😦 Berg har varit panka ganska länge, så det är väl inte så underligt att det börjar synas på de mest oväntade ställena…
    Förhoppningsvis så lagas det mat i de flesta stugor i byarna ändå, så ungarna får lära sig hemma. Halvfabrikat och andra nymodigheter har väl just inte slagit igenom så vidare värst o det kanske är ungarnas räddning.
    I övrigt så tycker ju många i byarna m omnejd att det är ok att börja bryta uran i trakten, så snart så behöver ingen bekymra sig om vad ungarna ska lära sig i skolan, för det är väl just ingen som kommer att bo kvar. 😦

    Man undrar bara vart ”08:orna” tänker sig att åka slalom fortsättningsvis!?!?

    …Märkligt hur landets resurser fördelas?

    Nä jag är inte bitter… :/

  • Magnus Westerlund

    Detta är tragiskt, det är en hel del som man faktiskt behöver lära sig rent praktiskt och öva på. I alla fall till den grad att man vågar prova själv, kanse faktiskt experimentera. Jag är glad att jag växt upp i ett hem där man lagat mat plus att skolan faktiskt också gav en utbildning som gör att man kan steka ägg, koka ris, en hel del annat.

    Det är man speciellt när man kommer hem en kväll och inser att man inte planerat utan måste laga mat på vad man har. Lite pasta och en stekpanna där man häller ner vad man har som fungerar tillsammans är tryggt.

    Det är skrämmande att folk inte kan laga mat längre, inte ens den enklaste husmanskosten.

    • mcsarcne

      Jo, resultatet blir att man blir ”beroende” av halvfabrikat eftersom man tror att det är svårt och tar tid att laga mat ”på riktigt” och halvfabrikat är både sämre mat (eftersom de innehåller en massa skumma kemikalier) och dyr mat.
      Vänder man på slantarna är det rysligt bra att kunna koka kallops och potatis- och purjolökssoppa.
      Förutom att det dessutom blir fantastiskt gott!

  • Nynaeve

    Vi handlade på ICA i Svenstavik i lördags när vi var ute på utflykt, jag och fästmannen. Men vi kunde inte märka några trender när det gällde matlagningen.

    Hemma hos mina föräldrar lagade vi större delen av all mat från grunden. Ett mycket mystiskt undantag var våffelsmet. Kan man göra pannkakssmet borde man ju kunna fixa en våffelsmet!? Det är väl det enda hel-/halv- fabrikat som används med någorlunda regelbundenhet härhemma. Och ärtsoppa.

  • mcsarcne

    Men det där är ju underligt, för så är det i min familj.
    Av någon outgrundlig anledning använder mamma mix till våfflor… Jag begriper inte varför, och när jag frågat får jag inget vettigt svar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: