Natten då änglarna var med.

2008-06-16
11:45 Inskrivning

Inlägges på förl.avd. 0-para.

Inkommer p.g.a vattenavgång och induktion i graviditetsvecka 41-2 (BP enl UL 080606 PB en LS 080609).
Tidigare sjukdomar: Hjärt/Kärlsjukdomar, Psyk vård, se MVH3/ vårdhistoria samt Psykosocial mottagning 6/5 -08.
Nuvarande graviditet: Gått på Anima-samtal pga tidigare anamnes. Fått akupunktur med god effekt mot symfysiolys. För övrigt normal grav.
Har brev till personalen med sig.

Ingen känd överkänslighet.

Allmänstatus:
Sömn: Vaknade vid 02-tiden av värkar och har sovit lite dåligt efter det.
Nutrition: Har ätit ordenntlig frukost och äter lunch nu inför induktionen.
Smärta: Tycker inte att värkarna är så smärtsamma ännu.
Psykosocialt: Pat har nyligen separerat från barnafadern och har varit ledsen för detta. Skall ha sin mamma med sig på förlossningen.
Yttre palpation: huvudläge.
CTG intagningstest: normal

 

Äntligen var det dags att ringa en taxi och åka. Väskan packad, bilbarnstolen med.

Jag hade på mig den där grå enkla klänningen, ville vara lite fin just idag, nu när det äntligen var dags.

En lugn taxifärd med småprat om ditt och datt, och så är vi framme. Jag tas emot, får ett undersökningsrum. På toaletten har någon överambitiös städerska vikt en ”hotellsnibb” på toapappret, jag skrattar för mig själv, vilket får undersköterskan ute i rummet att undra…

Lunch? Tja, en frys-microlåda från Findus, men ok. Någon sorts näring var det säkert. 😉

14:15
Induktion
Bedömning

37-årig. Inga tidigare förlossningar idag gravid i 41+2.
Beslutar om induktion p.g.a vattenavgång antal timmar.
Cervixstatus: Föregående fosterdel huvud ovan b-ing. Cervix bibehållen, längd 3 cm, sakralriktad, medium konsistens, öppen 0,5-1,5. Bishopscore 2p
Beslutar om induktion med cervixdilation.

Hoppla! Här har jag visst åldrats helt plötsligt! *s*

14.20
Ballongdilation av cervix göres.

14.30
Förlossningsförlopp
Kontraktion

Värkstatus 45″/3′. Andas fint genom värkarna. Upplever att dessa tilltagit i styrka.

Mamma har kommit. Det är rätt ok. Vi har det trevligt. Fikar lite, pratar, lyssnar på radio. Vi jobbar på helt enkelt, och det känns som om det går bra.

16.00
CTG

BF 160. Nedsatt variabilitet. Inga accelerationer. En komplicerad variabel deceleration. CTG visas på rond och vidimeras. Ingen feber.

17.30

Gör dragningsförsök Bard katetern som dock sitter.

På toaletten finns det ett anslag om hur viktigt det är med hygienen, och att det är viktigt att man torkar av överallt med alcogel efter sig.

Ursäkta, tänker jag, men jag är inte riktigt i form för att städa just nu, förlåt… (Ska verkligen JAG göra det här NU??)

17.45

CTG som tidigare. Vidimeras av Dr Jonsson.

18.33

Notering: temp 37.3

Jag fryser. Fryser verkligen. Får strumpor och en filt över axlarna. Antagligen har jag frossa.

Tempen är inte speciellt anmärkningsvärd, men sköterskorna vet ju inte att jag är en ”lågtempare”.

19.15

Bard katetern lossnar vid toabesök.

19.40

Har inte kissat ordentligt sedan 12 idag. Tappar, endast några droppar i utbyte.
VU: Nästintill utplånad. MM öp 4cm, en hinna palperas, som amniotomeras. Klart f-vtn. Ffd huv i bing.

Ja, jag dricker ordentligt. Ja, jag har varit på toaletten. Igen. Igen! Igen!! Sluta tjata!!

20.00
Induktion
Bedömning

Induktion inledd med cervixdilation 2008-08016
Cervixstatus: Föregående fosterdel huvud ovan b-ing. Cervix > 50% utplånad, längd 0 cm, mediumriktad, mjuk konsistens, öppen >1,5 cm. Bishopscore 7p
Beslutar om fortsatt induktion med oxytocininf.

20.10
Förlossningsförlopp

Infusion [OS]Syntocinon 10E/500 ml NaCl 6ml kopplas. Ordinerad av Dr Jonsson

20.17
Förlossningsförlopp
Smärtlindring

Får Lustgas/Syrgas 40/60. Otillräcklig dos, höjes till 70/30. VAS 7-8.

Märkligt. Det gick så fort. Droppet som skulle hjälpa igång värkarbetet sattes, och nog kom det igång alltid! Från noll till…ja, inte hundra,  men bra mycket ändå, på ingen tid alls, kändes det som.

Fick ingen ordning på lustgasen alls. Andades, mådde illa, missade topparna på värkarna, så att gasen inte hjälpte, kräktes…

 

20.35
CTG

BF 170. Nedsatt varibilitet. Inga accelerationer.
Värkstatus 60″/3′.
CTG vidimeras av Dr Jonsson.
Pat önskar EDA, vilket är OK enl Dr Jonsson

Ja. I brevet jag hade med mig stod tappra ord om att försöka föda utan EDA men nej, det är en styrka att kunna ändra sig och som jag ändrade mig. EDA EDA EDA Hjälphjälphjälp!!

Jag hade ingen som helst koll på läget, hade full huggning med att bara överleva, och upplevde ingen paus mellan värkarna alls. Det gick inte alls att ”andas” genom dem, fick för lite gas, fick för mycket gas. När jag trodde att toppen var nådd och vågade släppa masken så kom den, sjufalt starkare och sen igen och igen…

21.03
Infusion

Kopplar inf Ringer-Acetat 1000 ml inför EDA

21.15
Omv Åtgärder

Övertag tillsammans med usk Madde

21.16
Omv Status
Smärta/Sinnesintryck

Väntar på narkosdr för EDA anläggning, andas lustgas 70/30 så länge med god effekt.

Va? Snälla lilla barnmorska, gick du in i rätt sal nu? ”God effekt”??

21.36
Förlossningsförlopp

Laktat 3.40

21.57
Förlossningsförlopp
Smärtlindring

Sufenta-Eda lägges, EDA-pump Se Anestesi-journal. 8262. God effekt av EDA:n

Det finns en Gud.

Jag sitter på sängkanten. Mamma hjälper mig att sitta upp, hon masserar min rygg, jag har så ont så ont och gråter och skriker och det kommer in en människa med gröna byxor – högre än så orkar jag inte lyfta blicken – och gröna byxor betyder ansestesi och äntligen äntligen äntligen är narkosläkaren här, med sina magiska kunskaper, droger och talanger.

Jag ska ligga på sidan, jag ska dra upp knäna mot bröstet. (Eh, va?? Det är lixom en stor mage i vägen?!!) Jag ska ligga helt still.

Helt still.

Medan någon ska köra in en nål i (eller väldigt nära!) ryggraden. Men tänk om jag får en värk då??

Tydligen är allt som det ska. Allt går bra.

På några få minuter förändras världen.

Jag sitter upp igen, på sängkanten. Jag ser på människan med de gröna byxorna. Det är en man, en stilig man. Jag funderar på om jag ska fria till honom. Det är helt säkert den vackraste man jag någonsin sett.

 

22.24
Infusion

Ringer-Acetat avslutas

22.30
Omv Åtgärder
Samordning

Diskuterar med Dr Jonsson ang nytt Laktat tagn?. Hon tycker att vi kan avvakta ännu en stund.
Ctg visar fortsatt hög basalfr. 160 sl/min. Patienten tempar 37,5. Får 2 T. alvedon 500mg

Febern är besvärande, men med en filt så går det bra. Vi kämpar på. Tillbaks är de ”normala” värkarna. Jag andas igenom dem, vi pratar om ditt och datt, jag och Mamma. En undersköterska kommer med en hallonsmoothie och den är ljuvligt god. Mamma får nog av mina cd-skivor och vill lyssna på något annat, och muttrar över att HON ska lyckas manövrera in P1 på bergsprängaren. Ursäkta, säger jag, men jag har inte riktigt tid att hjälpa dig, ler jag. Hon belönas direkt: På radion är det en reprissändning av Odla med P1 och vi skrattar i kör. Är det något min mamma är intresserad av så är det trädgårdsarbete.

Erik (3)

2008-06-17
00.09

Förlossningsförlopp

Laktat 2.40

00.10

Pat tempar 38.9. C. Dr Jonsson ordn Benzyl-pc 3 g iv.

Jag tigger till mig en till hallonsmoothie, den är fantastisk. I övrigt kämpar vi på. Jag andas, jobbar. Sitter på boll, hänger i gåstol, vankar. Tycker att det går helt ok. Lite långsamt, men det är väl ok? Det går ju framåt! Nedåt! Utåt!

00.25
Läkemedelshantering

Benzyl-pc 3g iv gives

01.22
Förlossningsförlopp
CTG

Skalp CTG-reg inledd

Vi jobbar vidare. Mycket folk i rummet, nere vid dörren. Vad håller de på med? Vaddå? Vad sa de? Vad gör alla?

02.52
Laktat 6.60

02.55
Laktat 6.1

03.00
CTG

Skalp CTG-reg inledd

Mamma och en sköterska hänger över mig, ska få bort örhängen, halsband och ringar, vänta säger jag, och tar av mig ringarna själv. Vaddå, kejsarsnitt?? Vad håller ni på med?

03.06
Infusion

Tyntocinon avslutas

03.16
Operationsberättelse
Sectio

Operationsdatum: 2008-06-17. Böran kl: 03.16. Slut kl: 03.40. Planlagt kl. 03.10.

Urakut sectio
Preoperativ bedömning. hotande fosterasfyxi, fetaltakycardi, laktat 6,6, feber, långvtnavg

Indikation O68.9 Värkarbete och förlossning komplicerade av fosterasfyxi ospecificerat

Abdominalt kejsarsnitt på istmus
Akut operation

Anestesi: Narkos.
CTG: Avvikande.

Medelline, inga adherenser. Tvärsnitt i istmus.
Uterusväggen ua. Sparsamt klart och illaluktande fostervatten. Barnet ligger i huvudbudning med förgående fosterdel ovan spinae.
Placenta i bakväggen. e föreliggande. Den löses lätt spontant.
Placeta skickas till PAD
Uterus sutureras fortlöpande med Vicryl i första raden och i andra raden. Blåsperitoneum sutureras e.
Uterus dåligt kontraherad. Oxytocin 10+5+ ges intravenöst. Methergin 0,25 ges intravenöst.

Adnexa u.a. Bukpertoneum sutureras ej. Fascian sutureras med fortlöpande Vicryl.
Monocryl intracutant i huden.

Blödning: 700 ml
Infektoinsprofylax ges med Inf Bensyl PC och Inf Flagyl, 1,5 g 1×1.
okomplicerad.

Postoperativ ordination: fofrtsatt med intravenöst antibiotika.

03.20
Födelse.

Kön: Pojke, tages ut till barnbordet där barndr väntar. Apg 5-7-8p.
Slapp, tagen och ingen egen andning. Rensugs, illaluktande slem kommer upp. Cutan stimuleras, Neopuffen används. Kissar rikligt x flera.

Neossk kommer ned till barnbordet, sätter pvk. Blodgasförsök görs. Efter 20 min tages upp till Neonatalen för fortsatt vård. Mormor följer med.
Placenta sänds till PAD, illaluktande.

Jag rullas ut ur rummet, genom hela den långa korridoren. Längst bort ska vi ta vänster, intill glasdörren sitter en stor larmknapp. Den har Agneta visat vid Anima-samtalen. Den kommer man slå på nu: Den betyder: NU KOMMER VI!!

Genom hisshallen, in på kirurgavdelningen, första salen till vänster – nära ska det vara, nu är det brått! – och jag körs in i en kirurgsal, stor lampa i taket, brits att kravla över på, människor med gröna kläder, med händerna lyfta. Samma anestesiläkare som gav EDAn, jag blir förvånad över att se samma ansikte igen, jag får något att dricka och …

  

Erik (6)

…jag gråter. Jag vaknar av att jag gråter.

En manlig sköterska kommer direkt, och jag får veta att jag fått en pojk. Att allt gått bra. Strax hör jag mammas röst och hon kommer in. Jag är lättad, olycklig, lycklig, lurad, i kaos. Vi åker upp på Neo, där han är.

Jag ligger i min säng, de baxar den så nära hans värmebädd att jag når hans hand med min. Han greppar mitt finger och låser blicken vid, i, min och jag är fast.

 

Det går änglar genom rummen.

 

DSC00370

 

…och instinkten vaknar. Mitt barn behöver mig, närhet, värme, skydd.

Mamma, mamma! Var är hans filt?! Han måste ha sin filt när han inte är hos mig!!

Advertisements

Om mcsarcne

Essa. Enastående. Ensamstående. Essantiell, emotionell. Elitistisk, Egoistisk Elemmírëansk Eller bara en massa trams..! Visa alla inlägg av mcsarcne

23 responses to “Natten då änglarna var med.

  • Drottningen

    och här sitter jag och bokstavligen sprutar hormoner…

    Alltså, din journal är väldigt lik min fram till febergrejen.. (fast jag tog ballongen på en dryg timme;) sen blev det lite annat, men ändå rätt likt. Och just de där induktionsvärkarna.. herreguuuud, bm höjde till 12 ganska snart och jag försökte bokstvligen hoppa ur kroppen för att komma undan.

  • mcsarcne

    Mmm. Det är kul nästan jämt, som sagt.
    Jag var öppen 9 cm när de tryckte på stora nöd-knappen, så … ja, mycket av jobbet var gjort, jag kände mig ganska så lurad efteråt.

  • Christina

    Vilken helt otroligt underbar ljuvlig berättelse. Jag sitter och ryser när jag läser. SÅ fantastiskt. Grattis. Låter lite för banalt men du vet … grattis till prinsen.

  • Drottningen

    åhhh… ja, efter ballongen hände ingenting för mig dessvärre.

  • deeped

    Ok. Du fick mig att gråta. Nöjd? 🙂

  • Kristina af Knusselbo

    Härliga kommentarer från dig! Om jag ska tolka berättelsen – gjorde de kejsarsnitt för att det helt enkelt tog för lång tid så knyttet blev medtaget och fosterljuden gick ner?

  • Nynaeve

    Och nu är han ett helt år gammal. Tänka sig. Jag kommer ihåg det sms du skickade till mig. Förvirrat, kaotiskt men lyckligt.

  • Erika

    Och jag gråter också, och tänker på den fine lille kille som undersökte skosulor på icke ont anande medresenärer på pendeltåget. Att han fick en något kaotisk start på livet är det ingen som kan tro.

  • mcsarcne

    Christina: Tack! På sätt och vis är jag nog faktiskt, FORTFARANDE, kvar i någon sorts lyckobubbla… Helt otroligt 🙂

    Deep: Äh, du är bara blödig, tunnis! 😉

    KaK: Det var inte tiden som var problemet.
    DELS så var man inte så förtjust i hur Skorven mådde under tiden: Redan från början så såg man att han fick jobba onödigt mycket: Det är det som står som ”variabilitet” och ”hög basalfr.”
    Skorvens puls är alltså onödigt hög, och går inte ner mellan värkarna, som den normalt gör.
    Därför hade jag en sån där CTG-mätapparat på mig i princip under hela förlossningen.
    Det berodde antagligen till stor del på febern, och varifrån den kom kan man bara spekulera i. Riktigt fin timing på den, faktsikt.

    Eftersom man var lite vaksam på det där med hjärtfrekvens hos honom så var det ganska naturligt att ta flera Laktatprov. Det innebär att man tar ett litet litet blodprov från hans hjässa där man mäter laktathalt, alltså mängden mjölksyra i blodet; alltså får man veta hur hårt han tvingas arbeta. För hög halt av laktat visar på risk för, eller faktisk, syrebrist. 6.6 är farligt högt, då tog man ett nytt prov direkt efter, som också var farligt högt, och syrebrist är farligt på riktigt. Av syrebrist kan ett barn dö, eller i ”bästa fall” till exempel få en CP-skada.

    Det var därför det blev så bråttom.

    Nyn: Jag minns inte något sms 🙂 Vad skrev jag? *s* Att jag var förvirrad betvivlar jag inte det minsta!

    Erika: Allt gick ju bra, just tack vare kejsarsnittet. Han var ganska skruttig när han ”kom ut”, det är det som ”Apgar” visar, men de fick ju fart på honom…

  • Fia

    Mina hormoner borde väl ha lagt sig, men här var det tårarna som sprutade så attjag knappt kunde läsa. Men nu har jag snutit mig och ser vad jag skriver.

    Men att det är så olika rutiner på olika ställen, det var aldrig någon som brydde sig om vad jag hade för smycken (som väl iofs bara var örhängen) när jag skulle snittas. Är det bråttom känns det som att smycken kan kvitta, tycker jag…

  • Deepedition » deeped noterar…

    […] vissa saker får mig att fälla en tår. Som när Essa skriver en bloggpostning om hur Essingen föddes. Och avslutar: Det går änglar genom […]

  • mcsarcne

    Fia: Well, är det riktigt riktigt bråttom så hinner man inte ens steriltvätta kirurghänderna. Då är det handskar på, spritdask på magen, och snittsnitt bara. Det händer till och med att man fortfarande snittar i kroppens längdriktning eftersom man tydligen spar några sekunder på det.

    SÅ brått var det gudskelov inte, och jag tror nog att kirurgerna hade fått några minuters förvarning.

    Det är väl vad man hinner från gång till gång antar jag. Vi fick ganska mullig och bredspektrig antibiotika efteråt…

  • Mikael B

    Helt fachinerande att läsa.. Som en novell. Det torra läkarprosan varvad med dina engagerade kommentarer. O jag fick en tår i ögat när bebisen kom 🙂

  • Nynaeve

    @ Essa Det var något i den här stilen:

    ”Fin pojke. Autsnitt, kaos, helt slut. Nu sova. Berätta Morc, snälla”

  • mcsarcne

    Nyn: Åh, vilket litterärt storverk 🙂

  • Eros och Agape « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

    […] Jag har lönats – men inte så som jag trodde. […]

  • Det är här man ska komma på en passande rubrik. « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

    […] Ett år går fort, så larvigt fort. Förra året hade jag en baby och förlossningen fanns i färskt minne. Nu har jag en liten pojke och förlossningen känns som en evighet […]

  • Topp 5 « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

    […] Natten då änglarna var med Självklart är det här en text som ligger mig varmt om hjärtat. Jag blir lite glad över att den berör fler än mig. […]

  • darnia

    Jag hade inte läst den här förut. Vilken dramatik jämfört med mitt ”akuta” snitt! Och vilken tur att det gick bra!

    Nu måste jag nästan läsa om min förlossningsjournal…

    • mcsarcne

      Mmm, Det är bra, riktigt bra, att det finns sjukhus att föda barn på, och att de som jobbar där är vana vid att det går snett ibland. Att de t o m har rutin på det katastrofala…

  • darnia

    Det är _så_ bra med vettig förlossningsvård. Trots det drömmer jag om en hemförlossning (speciellt som jag har nära nog att åka in till sjukhus om allting skiter sig), eller åtminstone om en lite mindre onaturlig förlossning som jag ändå tycker att snitt är. Jaja… drömma går ju bra. Om jag skulle bli gravid igen så är välövervakad sjukhusförlossning det enda vettiga ur säkerhetssynpunkt.

    • mcsarcne

      Jag kände mig ”lurad” på … ja, hela grejen efteråt. Jag fick inte upp någon onge på bröstet direkt – jag var nedsövd. Jag fick ingen frukostbricka, ingen flagga och ingen champagne, dessutom mådde jag så kopiöst dåligt. De som tror att kejsarsnitt är ”the easy way out” har ett brutalt uppvaknande att hantera. Jag skulle också vilja få en mer ”normal” förlossning, men … Jaja, det gick bra i alla fall, trots allt, och med tanke på att jag fyller 40 i sommar får jag nog vara tacksam för den onge jag har.

  • Na-a-a-appenpappen, Mamma! « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

    […] Tre år. Precis just nu, precis när det här inlägget publiceras. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: