Dagsarkiv: september 8, 2009

Mollipect. Mollipest.

I nattmörkret är mamman redo. Vi ska slippa ännu en natt av skrällande hosta, så när gossen vaknar, med magen full av vällingsug – ja, han är vrålhungrig – har hon inte bara en vällinflaska klar. Hon har också en liten doseringsspruta med hostmedicin färdigt. Allt för att slippa tända, hälla ur flaska, pricka ovillig mun. För ja, detta barn stoppar allt i munnen, oavsett om det är mat eller inte, med ett tydligt undantag: Hostmedicin. Nu har mamman teorin om att doseringssprutan är det lättaste och lindrigaste sättet att undvika att spilla halva dosen på pyamasen.

Teorin är antagligen god.

Dessutom är det säkert trevligt att få skölja bort den äckliga smaken med god god välling.

Så när barnet vaknar sträcker sig moderskapet efter doseringssprutan, håller om pojken, framförallt huvud och armar, och petar in sprutan i munnen, trycker in dosen. Den är inte stor. 3½ ml vätska.

Resultatet är minst sagt intressant.

En minut senare har jag ett hysteriskt gråtande barn, och uppkräkt lasagne över halva sängen.

Eeeh??

Jo. Man tänder lampan. Man tvättar av barn, byter pyamas, städar. Tröstar, gullar.

Lärdom: Vi skiter i hostmedicinen, i alla fall för nu.

Vällingen går ner, det är mycket tröst och trygghet i en flaska välling, han vänder sig på sidan, putar ut med rumpan och somnar om.

Då kommer nästa kräka. Uppskattningsvis två deciliter välling.

Ny lamptändning, ny städning, barntvätt, lakansbyte. Stor dubbelvikt handduk under barnet.

Vi sätter oss i soffan.

Där sitter jag i mörkret, medan han hulkar sig till sömns. Det dröjer innan jag törs resa mig upp, bära in honom i sovrummet.

Dagens tacksamhet: Jag hade plastad frotté i sängen…