Bekräftelse – oh, how we like it!

Jag har en liten blogg.
Den är min, den är liten. (Avslöjar jag hur få träffar jag har skrattar ni bara åt mig så det gör jag inte!)
Jag är inte speciellt seriös och jag bygger definitivt inte något varumärke runt mig och min person.

Det handlar mer om att skriva ner reflektioner och tankar, eftersom jag annars glömmer. Ja, jag har ju det där sönderstressade icke-minnet. Jag glömmer det jag inte vill glömma, men kommer ihåg förvånansvärt mycket dravel.
Men skriver jag finns det kvar, då kan jag åtminstone läsa om det, även om jag glömt det jag skrivit om. (Blev det där alls begripligt?)
Jag hade kunnat skriva ner det i en anteckningsbok här hemma.
Men nej, jag har en blogg, på det där folktomma stället, ”Internet”.

Det händer att andra människor läser bloggen min.
Det händer till och med att jag får kommentarer.
Jag blir lika glad varje gång.
Egentligen oavsett vad som står i kommentaren.
Någon gång länkar någon till något jag skrivit och då blir jag rent av mallig.

Hos Mymlan läser jag om Olof B[eta]s och Tomas Tvivlarens kampanj #Wordness och ja.
Det är ju därför jag har en blogg och inte en anteckningsbok.
Tänk att någon tycker att det jag tänkt är tillräckligt intressant för att man ska orka kommentera det..!?
Det är bra.
Det är bra på riktigt.

Så skriver jag ett litet skitinlägg, en lista, och helt plötsligt får jag ett mail från Sjumilakliv. ”Du är med på Knuff.se” och hon bifogar dessutom en skärmdump.

Jag förstår verkligen ingenting.
Vad gör jag där? Det lär väl gå över ganska fort, så jag får passa på att njuta av mina korta minuters bloggkändisskap (Hehe).
Det känns onekligen lite som att vara en liten liten mus som springer omkring där elefanter dansar. De är duktiga på att dansa, och trampar inte på mig, men jag … tar det lite lugnt ändå.

Någon läser det jag skriver.
Någon tycker något om det jag skrivit, det jag tänkt.
Någon delar med sig av en åsikt i en kommentar, eller länkar till mig och jag blir helt enkelt glad.

Ja.
Låt oss fortsätta att bekräfta varandra – med det inte sagt att vi ska hålla med varandra i tid och otid, det skulle ju bli oändligt långtråkigt! – men vi läser varandras ord och tankar och så reflekterar vi, och klickar vidare till nästa blogg eller så berättar vi om reflektionen och gör någon glad.

Tänk.
Att min lilla blogg fanns en liten stund på Knuff?!
Att två länkningar till ett inlägg räckte för att ett inlägg skulle hamna där?
(Men varför inte ett bättreinlägg, när vi nu får så fin reklam??)

Annonser

Om mcsarcne

Essa. Enastående. Ensamstående. Essantiell, emotionell. Elitistisk, Egoistisk Elemmírëansk Eller bara en massa trams..! Visa alla inlägg av mcsarcne

14 responses to “Bekräftelse – oh, how we like it!

  • pärlbesatt

    Vad rart! 🙂

  • Mia*

    Well, du ligger fortfarande kvar på Knuff. Och nu är det tre inlägg som länkar. 🙂 Kul att du också skriver om #wordness. Själv tappade jag tråden ganska snart och blev tekniskt, så jag får nog göra ett nytt försök någon dag – det vore ju skoj att få med något lite mer mänskligt…

    • mcsarcne

      Och jag läste ditt inlägg – vet du Mia, jag hade tappat bort dig ur min reader, vilket slarv! – och var tvungen att … kommentera lite! 🙂

  • Wordness! « OlofB[eta]

    […] Fler som skriver om #wordness: PERSONLIG UTVECKLING ?, maloki, Andreas Froby, Sin’s Notebook, opassande, Thomas Tvivlaren, Magnihasa, Tonårsmorsa, mymlan. the real., Mia is a geek, Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te […]

  • Thomas Tvivlaren

    ”Någon läser det jag skriver.
    Någon tycker något om det jag skrivit, det jag tänkt.
    Någon delar med sig av en åsikt i en kommentar, eller länkar till mig och jag blir helt enkelt glad.”

    Exakt så. Wordness handlar om att göra något åt den här ensamhetssjukan som tomma kommentarsfält eller bristande respons leder till.

    Kul att du hoppade på!

  • Tonårsmorsa / Fatou

    Ja, hur man än vänder och vrider på det hela så visst är det alltid roligt med en kommentar. Precis som du skriver, så skulle man annars inte lägga ut det man skriver, utan behålla det i en liten anteckningsbok. Även om det är bloggare som skriver inläggen, så visst är det kommentarerna som gör bloggen levande och som kan förgyllla en rätt trist dag!

  • Sjumilakliv

    Du? Du skriver tusen gånger bättre och mer intressant än många av de bloggar som ofta hamnar på knuff. Lovar.

  • Älvan

    Moahahah! Då skulle du se hur få träffar jag har. Men du har en skrivförmåga, en personlig stil, som är mkt bra. Som gör att även ett inlägg om potatismos eller vaddetnuär blir njutbart. Det gillar vi.

  • mcsarcne

    Nu säger ni så snälla saker att jag genast tänker att jag måste säga emot. Men jag ska försöka låta bli.
    Men rodnar gör jag i alla fall 🙂

  • Thomas Tvivlaren

    @mcsarcne: Rodnad är för det mesta klädsamt. 🙂

  • Let’s spread the love « Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te

    […] spread the love Posted on februari 28, 2010 by mcsarcne Med tanke på #wordness-kampanjen så landar Sjumilaklivs Söndagssjua lämpligt i […]

  • Erik

    Hoppla! En internettjendiz håller du på att bli 🙂
    Grattis, väl förunnt 🙂

    • mcsarcne

      Åh, Erik, mina ”fifteen minutes” är redan över, jag har redan knuffats ut från knuff.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: