Regler är inte alltid lätta att förstå sig på. Man måste hitta rätt blankett, man måste fylla i den på rätt sätt och man måste se till att rätt myndighet, förvaltning, handläggare får resultatet av ens samlade mödor.
Men först måste man ha en anledning.
Saknar man jobb ansöker man om A-kassa.
Saknar man inkomst ansöker man om socialbidrag. Förlåt, försörjningsstöd heter det visst nu för tiden.
Är man lågavlönad kan man ha rätt till bostadsbidrag.
Det är ingalunda någon självklarhet att man har det, men man kan.
Så man sitter och räknar ut sin inkomst, man fyller i alla papper och man skickar in dem till försäkringskassan.
Men det visar sig att man med sin inkomst på en dryg hundralapp i timmen före skatt faktiskt har för hög inkomst och att hyran, som är hälften eller en tredjedel av inkomsten inte är tillräckligt hög, alltså är man inte berättigad till något bostadsbidrag.
Surt, eftersom man lite för ofta hamnar på röda siffror vid månadsbokslutet, men ok. Man knogar på, muttrandes.
Tills någon med en mångdubbelt högre inkomst anser att han inte ska betala sitt boende själv. Att jag ska betala hans boende med de kronor jag betalar i skatt. Som jag vill ska gå till min onges dagis, till sjukvård, till potthålen i gatan här utanför och till en anständig kriminalvård där personalen slipper bli ihjälslagen på jobbet.
Ärligt talat.
Jag SKITER i om Juholt begått ett misstag, inte förstått regler, inte vetat eller begripit.
Däremot skrämmer det mig att företrädaren för ett parti som säger sig värna den lilla människan (Hahaha!) inte tänker tanken om han behöver hjälp för att betala sitt boende eller inte utan självklart tar det han kan få.
Inquietum es cor nostrum donec requiscat in Te - Från innerlighet till ytterlighet 
11 10 2011 at 19:56
Å andra sidan är det väl fullständigt begripligt att en företrädare för ett parti som grundar sin politik på bidrag i mångt och mycket tycker att ”samhället” ska betala hans boende.
(och det här tänkte jag skriva på twitter, men så tänkte jag att nog är det roligare med en kommentar i bloggen)
11 10 2011 at 23:27
Så jäkla bra skrivet!
12 10 2011 at 11:48
[…] har funderat på det här med Juholt och hans bostadsbidrag, ännu mer sen Essa skrev så bra igår om det. För i grund och botten handlar det verkligen inte om han har […]
14 10 2011 at 12:28
Ogenomtänkt och fruktansvärt banala åsikter. Tänk efter bara lite innan du skriver för fan. Bara lite. Snälla?
Det är väl ändå fullständigt självklart att folkvalda riksdagsledamoter > som har sin bostad på annan ort < ska få sin övernattningsbostad i Stockholm betald under förtroendeuppdraget.
Något annat vore ju helt vansinnigt. De har ju redan en bostad som de betalar själva – hemma. Tänk om de råkar ha ett dyrt boende där de bor, ska de då behöva sälja det för att ha råd att utföra sitt uppdrag?
Nu händer väl inte det så ofta pga att de tjänar bra, men principen för fan – principen. Det vore ju helt åt helvete om man i händelse att bli framröstad plötsligt skulle behöva betala för dubbla boenden?
14 10 2011 at 12:50
Markus! Tack för din kommentar.
Självklart kan man komma i ett läge där man har dubbla boenden. Det gäller både riksdagsmän, nätverkstekniker, högskolelärare och sjuksköterskor. Då förstår jag inte varför riksdagsmän inte ska göra som andra får göra: Betala, få igen på skatten, och om det gäller stora belopp – vilket det fort blir just kring långa resor och dubbelt boende – begära jämkning av skatten. Folk som folk – samma regler, tack.
14 10 2011 at 13:24
Det är väl ändå skillnad på att ta ett kneg som nätverkstekniker på annan ort och att bli framröstad som en politisk representant för folket i ett demokratiskt val…
Jag har inte tid att vara heltidspolitiker, så jag överlämnar det med varm hand åt andra göteborgare. De är både bättre lämpade och skickligare på vad de gör.
Och därmed går jag också med på att betala deras tillfälliga stockholmslyor som de måste stå ut med under riksdagstiden. Jag ser inga problem med detta. Jag tycker det är en bra och given princip.
14 10 2011 at 17:16
Nej, jag tycker inte att det självklart är någon skillnad mellan att ta ett kneg som sjuksköterska eller nätverkstekniker eller snickare eller politiker. Jag tycker inte att det är vettigt att ha parallella regelsystem för olika människor.
14 10 2011 at 13:31
Eller annorlunda uttryckt:
Jag har inget emot att betala ca ett öre i månaden för att vår oppositionsledare från Oskarshamn utan att belastas ekonomiskt ska kunna komplettera med ett enkelt boende i Stockholmstrakten. Jag kan ta min del av kakan där. Varsegod.
För det handlar alltså om det för din del. Ett öre ungefär. Jävligt billig om du frågar mig.