Kategoriarkiv: Naglar

Mer skinka

Essa goes nagelblogg.
Jo.

Det här är ett duokromt nagellack som jag beställde någonstans ifrån och som jag inte blir klok på.
Det är galet skirt och egentligen skulle det kunna vara ganska snyggt men…

Bilderna är tagna i dagsljus, men inte direkt solljus.
Det är alltså ett rosa lack med ett blått skimmer och det låter snyggt men får mig mest att tänka på det där lite oljiga skimret man ser ibland, när man skär i kött eller skinka.
Det är galet skirt, och trots tre lager ser man forfarande nageln under lacket, dessutom känns det lite flammigt.

Nej.
Den här flaskan, stargazer 311, hamnar i swaplådan.
Kanske funkar det att lägga över ett annat, om man orkar.
Jag ser bara rått kött när jag ser på mina naglar nu.

Väck med eländet!


”No self respecting man should ever have to buy cotton balls”

Via twitter klickar jag på en länk, och baxnar.
Det är en blogg, som kommenterar en reklamkampanj.

Någon som kan gissa vad man gör reklam för?

Gissa!

Nej.
Jag förstod det, det är inte någon speciellt typisk bild för att sälja den här produkten.
I vanliga fall brukar den här produkten säljas med hjälp av den här sortens bilder


Skillnaden är att nu är det män som ska lockas att köpa nagellack.

Obs. För mig får vem som vill bära nagellack, precis som jag inte har något emot att den som vill bär byxor eller kjol. Jag vet män som bär kjol, jag vet kvinnor som bär byxor. Varför ska det ena vara konstigare än det andra? Så, killar, njut av nagellack om ni vill – eller låt bli.

Men reklamen.

Alltså, jag vet inte var jag ska börja, det är så idiotiskt och kränkande att jag får spader.

Fem Bilder har skrivit bra om det här: Missa inte


Om ljus och mörker

Du, din blogg är bitvis väääldigt mörk…

Förvånat utbrister jag: ”Tycker du?” och så bläddrar jag tillbaks.
Hittar inlägg jag inte alls minns att jag skrivit, förvånansvärt många såna och visst.
Somliga är sorgsna, och ganska många lyckliga, men även de glada har ofta en lite sotad kant, en bitterljuv ton. Många av de mörka har en galghumoristisk knorr.
Ja. Det är högt och lågt och så är det eftersom jag är sån. Även i mina lyckligaste stunder är jag ohyggligt medveten om hur tunn linjen mellan lyckan och katastrofen är, och aldrig aldrig aldrig kommer jag ta min onge för given.
Det går inte en dag utan att jag tackar Gud för att han tillslut kom till mig, ongen min. (Nej, att jag tror att min onge är Gud, fullt så stor är inte min hybris.)

Livet är sånt. Det nattsvarta är sällan helt och hållet beckmörkt, ofta kan ett skratt glimra till även i den värsta förtvivlan, och ofta finns det en skugga av saknad eller sorg i de glada stunderna.

China Glaze – Black Diamond

Det här nagellacket trodde jag var svart. Men inte förrän efter fyra lager blev det det, innan dess var det grått och klart tydligt grönt, beroende på ljuset.


#Livet

Det här har varit en värdelös dag.
Den där sortens dag då livet känns tungt, då bördan skaver och remmarna är för smala.
Jag vet att det går över, att jag hittar ett sätt att bära, att det bara är att ta ett djupt andetag och ta i, fokusera och bära.
”All shall be well and all shall be well and all manner of things shall be well”

Jag visste att just idag skulle bli en sån dag så jag försökte djupandas lite i förväg, för att ladda lite.

China Glaze 2Nite
China Glaze 2Nite

________________________________

Update: Och där blev jag rätt så överraskad, ja…


De där Tjejsakerna…

Ja, det är inte min grej.
Jag är dålig på dem, känner mig ofta vilsen och klumpig när det kommer till det där klassiskt feminina, det där uttalat kvinnliga.
Make Up till exempel.
Visst kan jag sminka mig hjälpligt, men jag gör det sällan och när det händer känner jag mig både fin och obekväm. (Ja, jag pratar bort läppstiftet på nolltid och råkar klia mig i ögat utan att tänka mig för. Varje gång)
Jag avskyr att köpa kläder och än värre är det att köpa skor. (I helvete ”vara fin och lida pin”. Jag har HÄLLT blod ur ett par vita pumps en gång)

Därför har jag lite roligt åt mig själv nu, när jag helt plötsligt kommit in i något sorts nagellacksnoja.
Helt sprunget ur skyn är det inte. Ansvar fördelas jämnt mellan Malin och Filippa. Själv är jag – självklart – fullständigt ansvarslös. Som alltid.
Malin har nämligen en alldeles underbart charmig liten sminkblogg, som även en människa som egentligen är ganska ointresserad av smink kan läsa med behållning. Stor behållning till och med. En sminkblogg som inte bara visar upp olika läppstift och nagellack, utan också bjuder på personliga reflektioner, utmaningaroch gyllene stunder. Och då kan någon som jag åka dit. Och helt plötslig gå till Åhléns City och köpa nagelgrejs för femhundraspänn. Barasådär. (Tro mig, jag är inte den som bränner pengar på skönhetsprodukter)

Så.
Vad köpte jag då? Jo, här Carina, kommer det där vi pratade om idag. Nail Food, från Scratch. Malin lovar att den där lilla flaskan innehåller magiska droppar för såna som oss, som har korta, trasiga, flisiga naglar. Och jag vill så gärna tro på henne att jag köpt den.

Dessutom köpte jag det här underlacket och ett överlack. Det skulle ha blivit Malins rekommendation, det med men jag tiltade nog lite av makeupavdelningsöverslag att det blev OPIs Top Coat och det får duga gott. Lilla Essingen var med under hela äventyret, ledsnade hårt av mitt velande och snurrande bland hyllorna och fick som muta välja ett helt eget nagellack, då bland Depends billiga små mini-lack. När en flaska kostar 25 spänn kan man ta ut svängarna lite.

Om någon tvivlade så vet vi nu, det här är min pojke, det är det, för han valde … ett lila lack! (Helt utan påverkan av Mamman. Sådetså!)

Ja. Ganska mesigt är det, men han är ju ganska liten, med det att han växer till sig blir nagellacken säkert häftigare!


Om homosexuella giraffer.

Filippannas teori var roligare än min. ”Homosexuella giraffer?” Jag, den tråkiga, begrep än mindre och gissade helt enkelt på skrivande människor. Alla hade vi fel. Malin förklarade och jag skrattade. Så fullständigt klockrent!

Homograf: När ett ord uttalas på två olika sätt och därmed får två olika betydelser.

Ett lysande exempel: Klor.

Det här är vad som händer med ett par händer och dess klor när de utsätts för klor (simhall) i en timme eller två.

(Och ja, det är Mavala Tobago, eller var kanske man ska säga…)