Etikettarkiv: balkong

Strid på kniven

Han talade – medelst oljud och gester – klart om vad som gällde.

Nej!! Jag tänker inte sova middag!

Han räddades av klockan.
Ringklockan på dörren, för där stod Nyn med lilla Missefin och då hade jag inte tid att strida mer med honom.

Ett par timmar senare började det kosta.
Han kämpade.
Kämpade.
Absolut tappert.

Men så böjde han sig fram, bara ett litet ögonblick…

img_1114_small

Annonser

Var försiktig med vad du önskar…

För många år sedan, ja herrejösses, det är verkligen många år sedan, fick jag ett blomskott av en vän, numer har vi ingen kontakt och jag undrar fortfarande varför det blev så, men skottet det lever i all högönskelig välmåga.

Skottet kom från hennes porslinsblomma, en porslinsblomma som kom från hennes mamma, som alla hennes systrar hade skott från, och en gång hittade jag också en ättling till samma porslinsblomma i ett fönster i Farsta där jag aldrig kunnat tro mig hitta mig själv.

Men envis var min porslinsblomma. För blomma tänkte den inte göra. Nono.
Hur gör man för att … Vad gör jag för fel..?

Någon sa, jag tror det var Drottningen: Spöa dem. Sluta gulla, vattna. De ska plågas.

Och äntligen fick jag en ensam blomma och lyckan här i hooden var stor och glatt njöt jag av väldoften.

Så blev vi sams, jag och min porslinsblomma.
Den blommade snällt lite då och då, skräpade ner min fönsterbräda med torkade blommor och växte och frodades.

Men inatt blev vi osams. Helt plötsligt har den kommit på att den ska blomma med massor av blommor samtidigt, och helt plötsligt övergår doften till att vara en stank. Tre på natten stapplar jag upp, med huvudvärk. Snubblar ut i vardagsrummet, hämtar den, bär ut på balkongen – spritt språngande naken, jag hoppas ingen såg mig!

Sen somnade jag om, och nu får den stå där ute tills den blommat av sig, och kan betros med äran att vistas i möblerade rum igen.

.


Solfrossa.

Det är ca 24 grader på min balkong nu, dammen porlar stilla och barnskocken nere på gården har glesnat ut betänkligt. Solen har gått ner bakom hustaket mitt emot och svalkan är skön, efter eftermiddagens gassande.

Märkligt nog – och det här förvånar mig lika mycket varje gång det händer – fryser jag.

Det är som att jag blixtsnabbt vänjer mig vid övertrettiogass, jag dricker massor och njuter av värmen, av solen och när den försvinner och lämnar mer normala tempraturer efter sig fryser jag.

Jag har burit ut datorn och sitter här och dricker te.

Trött är jag, efter ett nattskift där jag fick jobba ordentligt för den där usla lönen vi har, och mindre smart var min planering i det att jag bokat tvättstuga till tio.

Men tvättkris rådde, då tvättar man, även om ögonen står i kors.
Det är kul att ha något att kränga på kroppen.

Men nu orkar jag inte mer.
Nu, när svalorna jagar mellan husen, gör jag kväll.


Clerodendrum myricoides


Så heter den, min senaste balkongkompis. En liten blå fladdrande vän. Gracil, skir, våldsamt vacker.

…eller?

Jo, sant är det, men ändå inte.
På femte våningen i min betongförort är det ont om blåvingar.
Men ändå inte.

Fast på ett annat sätt.

Mer om denna vackra blomma kan man läsa här.


Min hemliga trädgård.

En gång tidigare har jag haft en blogpost med en liknande – om inte samma? – titel.

Nu tänker jag berätta lite om min verkliga trädgård.
Betongdjungelsträdgården.

Från min balkong ser man 76 parabolantenner. Eller nästan i alla fall. Många balkonger är det, många parabolantenner är det, många hus med många våningar är det. Äkta hood är det.
Men på min balkong finns ingen parabolantenn. (Strängt taget har min tv klappat ihop, så jag har inte ens en sån..!)
På min balkong finns fler blommor än antalet parabolantenner som omger den. På min balkong finns en damm, med en liten liten fontän i, som skvittrar och porlar, på min balkong finns en vattenpipa och en väldig massa lugn och ro.

På min balkong bor en kamikaze-insekt som jag på tio minuter fiskar upp inte mindre än två gånger ur dammen och istället placerar på en fuchsia.
Enligt Darwin borde inte den lille skorven leva än, men han (insekten, inte Darwin) tackade vänligt för ytbärgandet genom att posera snällt.


Avdelningen "Vansinniga Projekt"


Jag har ingen bil.
Jag har haft, men nu bor jag i tunnelbaneland där en bil oftare är dyr och ivägen än till nytta.

Men det finns ändå stunder när jag önskar att jag hade en bil.

Ofta kan man lösa såna problem med hjälp av goda vänner, men ibland trasslar det och bänglar det och jag är nu sån; jag orkar med en begränsad mängd trassel och bängel.

Nu sken solen och jag tänkte: Äh, vaffan, jag fixar det själv, det går ju…

Det var inte en helt lysande idé.

Det var rätt tungt.

Men nu är det gjort och nu kan jag plantera mina stackars pelargoner som stått i alldeles för lite och gammal jord för länge, som försmäktat illa ute på balkongen. Nu får de finaste mylla för sina små rötter.

Och jag, go’vänner, har sannerligen förtjänat en god kopp kaffe och något rysligt kaloririkt!

.