Etikettarkiv: katt

Katter och deras nio liv

Man brukar ju säga det, att katter har nio liv. Myten kommer – gissar jag – ur katters fantastiska förmåga att alltid landa på tassarna och också den smidiga och spänstiga kroppens förmåga att klara fall från hög höjd.

Hur många liv har vi?

Jag hoppas vi har minst nio, vi med, trots vår långt mycket mer klumpiga kropp.
Här om dagen kan Lilla Essingen ha förbrukat ett av dem och det ilar i mig av obehag av tanken.

Alla föräldrar vet hur det låter när det helt plötsligt blir lite för tyst.
Det är då man reser sig från datorn, lämnar spisen, ställer strykjärnet åt sidan och går och tittar.
Det var precis därför jag gick ner i vardagsrummet hemma hos barnafadern, och ser honom sitta med en skruvmejsel i handen och noga undersöka ett vägguttag.
”Mamma, ja lagaj!”

Tack, Gud, för hjälpen.

Amen.

Annonser

Korv.

Om man matar en katt med räkor tills hon faktiskt (jag trodde inte det kunde ske!) inte vill ha fler så har man inte längre en katt utan en ovanligt hårig korv.

Antagligen vaknar hon när hon blivit sig själv igen.

*s*


Prioriteringar.

Jag räknade efter. Jag började jobba efter semestern 13 augusti.
Sedan dess har jag sovit i snitt var tredje natt hemma. Resten har varit på jobbet, och de därutöver hemma hos kärleken.
Det är inte bra, inte alls bra. Det gör att ett hem slutar vara ett hem. I hemmet finns en katt som blir för mycket ensam. Inte heller bra, även om hon är ganska bra på att stå ut med det.
Men bra är det inte. Inte för henne och inte för mig.
Jag är gärna hemma, och jag är gärna hemma hos kärleken, men flaxandet och flängandet mellan tre ställen så här fungerar inte, så nu tog jag – helt oombedd kattan på axeln och skapade viss uppståndelse på tunnelbanor och bussar och tog med mig henne hem till kärleken, den kattallergiska kärleken. För jag orkar bara inte med en vecka till där jag ska flaxa och flänga som ett stoll så här. Det är illa nog att behöva flaxa iväg till ett jobb.

Hon accepterar honom. Inte ett uns mer. Hon ligger i den (fula!) gula fåtöljen och studerar honom vaksamt. Kommer han för nära drar hon, in under en säng eller bakom en gardin eller under ett bord. Hon är mycket skeptisk.

Han är inte heller begaistrad. Han är ingen kattmänniska (hur kan jag tycka om någon som inte tycker om katter!??) och därutöver så känner han av sin allergi. Självklart är det här något som inte är lätt eller okomplicerat.

Men jag tog henne ändå med mig utan att blinka.
Jag står faktiskt inte ut med det här flaxandet längre.
NÅGRA dagar vill jag få ha bara ETT hem, helst ett hem där både min katt och min kärlek rymms.

Permanent lösning? Nejnej, det är det självklart inte, det går inte, men precis nu orkar jag inte med mer kryssande :”Måstehemtillkattenärhemmahoskattentretimmarivägtilljobbethemtillkattenivägtillkärlekenkramkrammiddagivägtilljobbetjobbajobbaiväghemtillkattenåsamvetetsomsvider.”
Nog är nog.

Jag har en katt. Han tycker om mig, då får han hacka i sig att hon finns, åtminstone för stunden.

Och ja. Det är förklaringen till det glesa bloggandet – vem hinner samla tankarna om man hela tiden far som ett skållat troll??


Dagens skratt!

Jovisst, tipset fick jag från Gigjoe.


Gudomlig släktforskning

kattgudinnan Bast

I DN läser vi om att man lyckats kartlägga tamkattens släktträd. Det är intressant, absolut, men egentligen, visste vi inte det där redan: Att katterna kommer från mellersta östern (Läs: Egypten) och att de domesticerades i och med att människan blev bofast och började odla säd…? Katter sågs till och med som heliga (vilket de aldrig låter oss, undersåtar, glömma…)

Läs mer här!

Jag önskar man kunde koncentrera sig på att forska fram ett vaccin mot katt-allergi, det skulle nog göra fler än mig lycklig.


Konstiga saker


På det däringa Internettet kan man köpa konstiga saker. Somligt är roligt, somligt är bara fånigt, somligt kanske till och med fungerar.
Huruvida dagens exempel på detta är roligt, fånigt eller bara konstigt får var och en avgöra. Jag har ingen aning om det fungerar eller inte, jag har inga planer på att utreda frågan.

Jag bara förundras.

Konstig sak

”Anledningen till att katter skrapar sand över sin avföring är att de vill dölja lukten. Eftersom avföringen inte luktar när den ligger i toalettvattnet försvinner även kattens behov av att skrapa sand.”

Nåja. Nu är sandskrapandet en instinkt, ett beteende katten själv inte kan välja. Det vet alla som sett en katt kissa på ställen där det inte finns någon sand. (t.ex. sur katt som protestpinkar på hallgolv). Likväl skrapas det i golvet, oavsett sandtillgång. Alltid. Undantagslöst.

Nå. Kanske någon som testat produkten kan rapportera?


Uppdatering

Här kan man läsa om en toalett-tränad katt, där finns också ett kattsandstest och här här finns en redogörelse om hur man toalett-tränar sin katt. Det ska tydligen fungera alldeles utmärkt.

Ja, där ser man, så lite man vet.

Trångsynt och okunnig visar det sig att jag var.
Nåja…


Hälsning

bjkkkkkkkkkklllllllllllllllllllllkopppppppppp++++++++++++++

sdsssssssssssssssssdssssssssssssssssssssssssssscccccccccsvvvvvvvvv

Lilla Fröken Morrhår hjälper till med skrivandet här, ibland.

När hon inte, i största välmening, kör in sina klor i min morgonrock, genom frottén och rätt in i mi..g, där trampar hon njutningsfullt, så som bara en katta kan.

.