Etikettarkiv: tvätt

Istället för Rut

Jag hör att vattnet rinner i badrummet, och går dit för att kolla vad Lilla Essingen gör.

20120129-194731.jpg

Mamma, ja tvättaj åt dej.

Ett konstaterande. Finn McMissile badar ihop med ett marinblått badlakan, och det doftar starkt av…

20120129-195050.jpg

…tandkräm.

Jamendåså.

————————————-

Uppdaterat:

När barnet somnat (efter att ha blivit körd i säng eso han ritade på tv-bänken) skulle jag ta rätt på handduken, tänkte jag.

Lättare sagt än gjort. Borta. Väck. Gone.

Någonstans måste den ju vara, eller är jag virrig nu igen, har jag redan tagit rätt på den..?

Jag öppnar torkskåpet. Där hänger den, knöligt upphängd, mer en klump och för långt ner i skåpet för att hänga fritt men ungefär så högt som en meterlång pojke når.
Drypande våt och tung som bly.

Annonser

Lördag morgon

Jag vaknar i ottan, men det är ok.
Jag har sovit hela natten.
Mer än sju välsignade timmar i rad och nu knorrar det i magen, solen skiner och jag går upp.

Lilla Essingen är hos sin Pappa, så jag är ensam och njuter av lyxen att vara just själv.

Jag gör mitt te, sitter i soffan och tittar på ett WestWing-avsnitt.

Viker tvätt. Små kalsonger, t-shirtar med fläckar av lek och äventyr som inte går bort. Parar ihop små små strumpor.
Inser att t-shirtarna faktiskt inte är små ändå.
Jeans som får min lille kille att – tillsammans med Mojmojs skinnjacka – se ut som en liten liten tonåring.
Det doftar gott, och jag viker och viker.

Hjärtat dunkar hårt i bröstkorgen, ni vet, känslan när revbenen tar emot.

Jag tror det kallas Kärlek


Fostran.

Jag är en slarvmaja.
Jag vet det, andra har retat sig på det och jag får allt som oftast ta konsekvenserna av det.
En gång i tiden hade jag en kattfröken som konsekvent protesterade mot min ovana att droppa tvätt lite här och där. Hon kissade på den. På en t-shirt på vardagsrumsgolvet, mot ett par tappade vantar i hallen, mot ett par täckbyxor som ramlat ner från kroken. Hon gillade inte kläder på golvet och var snabb med att visa sitt missnöje.

Nu har jag en pojke. I mitt liv tillsammans med honom borde jag ha lärt mig att alltid plocka upp efter mig. Ställa tekoppen från kvällsfikat i köket och inte lämna den på vardagsrumsbordet. Inte lägga ifrån mig nycklarna på byrån i hallen. Ställa undan skorna så att de inte leks iväg och sedan är försvunna i två veckor. (Under TV-bänken, längst in mot väggen. Dit jag absolut inte når med mindre än att flytta på TV:n.

Nu hade vi fikat tillsammans i köket. Jag drack en kopp kaffe, han lite mjölk. Varsin kaka.
Sen mös vi lite med lite film.

Pressobryggaren stod kvar på köksbordet, med uppskattningsvis en deciliter kaffe kvar. Lycklig var han när han annonserade att han hällt upp kaffe i min kopp, och försiktigt försiktigt bar han den ut till mig, i vardagsrummet. Ställde den på bordet, alltmedan jag försökte förklara att jag fikat färdigt, och att han kunde ställa koppen på diskbänken istället.
Man kan säga så här: Jag talade för döva öron. Jag skulle dricka kall kaffesump, jomenvisst.

Och vips hade Lissmakiin råkat krocka med kaffekoppen. Vips låg det kaffesump på golvet.
På den vita ryamattan från IKEA.
En sån där som måste kemtvättas.
En sån där som billig nog att det knappt är lönt att kemtvätta, men dyr nog om man inte har råd att köpa ny matta ideligen.

Man måste ge honom, Ongen, för att vara snabb:

Fölååt, mamma, de va inte meeningen! Blixten kjaschade baja…

Jaja.

Det finns ju människor som lever på att tillverka potatismjöl och fläcken gick nästan bort i alla fall.


Sammalika fast tvärsom.

Jag missade det igen.

Den här gången gick jag ut från vardagsrummet med några nyvikta handdukar från tvätthögen, in i klädkammaren, linneskåpet.

När jag kommer tillbaks, några sekunder senare, ligger pojken glatt på mage.
Inte på sin handduk, på rygg, där jag lade honom några minuter tidigare.

Passar du när jag vänder ryggen till, din lilla illbatting??


Tant Teklas ToppenTips


Lita på IKEA.
Om det står: ”Fackmässig mattvätt” på skötselråden på mattan RINGUM så betyder det att man inte ska lägga mattan i badkaret ihop med en massa grönsåpa och vatten.

Den blir sig aldrig lik, nej…


Solfrossa.

Det är ca 24 grader på min balkong nu, dammen porlar stilla och barnskocken nere på gården har glesnat ut betänkligt. Solen har gått ner bakom hustaket mitt emot och svalkan är skön, efter eftermiddagens gassande.

Märkligt nog – och det här förvånar mig lika mycket varje gång det händer – fryser jag.

Det är som att jag blixtsnabbt vänjer mig vid övertrettiogass, jag dricker massor och njuter av värmen, av solen och när den försvinner och lämnar mer normala tempraturer efter sig fryser jag.

Jag har burit ut datorn och sitter här och dricker te.

Trött är jag, efter ett nattskift där jag fick jobba ordentligt för den där usla lönen vi har, och mindre smart var min planering i det att jag bokat tvättstuga till tio.

Men tvättkris rådde, då tvättar man, även om ögonen står i kors.
Det är kul att ha något att kränga på kroppen.

Men nu orkar jag inte mer.
Nu, när svalorna jagar mellan husen, gör jag kväll.