Om det där att fånga dagen…

I natt vaknade inte Lilla Essingen.
Han sov gott hela natten och jag vaknade av väckarklockan och var omgiven av en stor, tom säng.
Panik i tre sekunder innan jag insåg att allt var som det skulle, att han helt enkelt inte vaknat och velat komma till mig.
Allt är under kontroll.

Jag har sovit ovanligt gott i natt. Sju timmars ostörd sömn. Alldeles fantastiskt.
Men när jag gått upp och börjat göra i ordning morgonen så …

…nä, abstinensen var svår.
Efter värmen, efter huden, den där lenheten.

Han sov ännu, i sin pyamas med små kossor på.

Försiktigt lyfte jag över honom från spjälsängen till mig, lade mig en stund igen, andades i den där gropen i hans nacke och drog in doften av Varm Liten Pojke.

Sen fungerade dagen.

…och jag kommer hem och läser och gråter och läser lite igen.

Och så måste jag gå in och smeka min pojke på kinden. Försiktigt försiktigt, så att jag inte väcker honom, nu, när han nyligen somnat…